Wangi Wangi tur och retur
En dags segling norr om Hoga Island ligger Wangi Wangi, och då vi fick nys om att det fanns ett “kantor Imigrasi” där vi kanske kunde förlänga våra visum, beslöt vi att pröva lyckan. Ankringsplatsen var inget vidare i dåligt väder, fast ibland får man chansa. Vi vågade oss inte in i innerhamnen, även om den artificiella kanalen in verkade vara djupare än vad som angavs i vår guidebok. Men vi hade en riktig turdag ändå, allting klaffade. Trots språkbarriären lyckades vi ordna med transport till kontoret ett par kilometer söder om staden, och kunde återvända efter ett par timmar igen med nya fina stämplar i passen. Vi lämnade över c:a 25 kopior på två brev från agenten, hennes legitimation, våra pass och visum, CAIT (tillstånd för båt), crew list, och motsvarande 1000 SEK. I vanlig ordning passade några i personalen på att fotografera sig själva tillsammans med våra barn med sina smartphones! Lovisa och Karin är numera vana att posera. En snäll dam kom med en bricka med fyra burkar Coca-cola åt oss, då väntetiden blev lång. När vi var färdiga körde den vänliga personalen oss in till centrum igen.
Wangi Wangi var en mysig liten stad. Vi köpte frukt och grönsaker längs hamngatan. Bananer, meloner, mango, gurka, tomater, gröna bönor, vitkål, allt fanns. Det mesta är billigt här. Tillbaks i båten satt vi och lyssnade på sången från alla moskeer vid sex-sju tiden, otroligt vackert. Det är bara vi ute på redden som hör alla samtidigt. “Kan vi inte prova att vara lite muslimska!”, sa Karin, som njöt av tonerna och stämningen.
Det var svårt att få upp ankaret följande dag, då det snott sig runt alla korallhuvuden. Vi motorseglade fem timmar, hett och svettigt, och kunde ankra upp vid vår gamla ankarplats på Hoga Island vid femtiden. Det känns varmare här än i Ambon, då luftfuktigheten är högre. Det är tjatigt med vattnet och saltet, vi måste dricka kontinuerligt, annars kommer huvudvärk och magknip som ett brev på posten.
Jade och Andrew från en australisk katamaran “Hoot” som vi träffat för några dagar sedan här, (yes, äntligen en annan segelbåt…!) kom över till oss med varsin öl i handen, och underhöll oss med skildringar från deras seglingar. Vi utbytte praktisk information och waypoints, eftersom vi kommer från motsatt håll, så som vi seglare har för vana att göra. Vi satt i sittbrunnen, och regnet öste ner större delan av kvällen. Så är det också regnperiod här. Fast Gustaf hade precis hittat sju flaskor rom från Kuba, undangömda och bortglömda sedan Franska Polynesien, så ingen led av en blöt kväll med extra allt…!
Tina, 7 februari 2016, Hoga Island, Wakatobi, Sulawesi Indonesien