Te och nygräddade bullar i kajutan.
Alltsedan seglingen från Galicien har Simrad-vindinstrumentet som hör till autopiloten varit död. Vindgivaren ger möjlighet att välja att låta båten styra på en viss kurs i förhållande till vinden, vilket många gånger är fördelaktigt.
Döden inträffade inte plötsligt, utan den kom och gick under flera dagar, så vi hade på känn att det var dålig kontakt någonstans. Såklart misstänkte jag kabeln genom masten, men det är mycker jobb att dra ut den för att felsöka, så under de gångna veckorna har jag felsökt sporadiskt på andra håll, bla tagit ner givaren och kopplat in den utan den långa (ca 30m) kabeln, och då fungerade den. Jag har också mätt upp att två av kardelerna i kabeln har avbrott. Eftersom jag skarvat på en bit skärmad fyrledare där den går under döck kunde jag inte vara helt säker, någon av mina lödningar hade kanske svikit mig?
Igår kapade jag slutligen kabeln under stormasten för att mäta och fann det nödvändigt att dra den ut ur masten. Och så hittade jag ett nötmärke, halva kabeln var borta på en fläck på två centimeter i höjd med där fallet till kutterfocken går ut ur masten. Fallrepet har säkert dragit med kabeln in i blocket och där har den slipats sönder. Efter att kabeln var reparerad valde vi att dra den på utsidan av masten den här gången, längs fotstegens skyddslina där den är ur vägen. Vi har ju tyvärr inget pålitligt rör inne i masten där ömtåliga kablar kan stoppas undan i säkerhet.
Nu sitter den på plats och allt funkar som det ska, vilket vi firade med att baka en saftig pizza till middag. På kvällen bjöd vi in Elin-familjen på the och nybakta bullar med goda ostar. Kalle berättade att han blivit mentalt skadad av alla mekarprojekt och mekaniska apparater vi har, så hans hjärna går i spin av alla drömmar om motorer, växellådor, generatorer och elsystem, och i går började han rigga upp sin kortvågsradio för att få snurr på mail och det sociala radiopratandet för kommande överseglingar.
/Gustaf 7.00z 14/10 2012 Isla Graciosa