Skelettkusten.
Den femtonde till sjuttonde februari seglade vi de 220 sjömilen norrut från Luderitz till Walvis Bay i Namibia. Vinden var svag. Det var en väldigt bekväm segling, så bekväm att det faktiskt hände att vi somnade på vakterna. Jag har aldrig sett så mycket sälar i hela mitt liv. 5-10 sjömil ute till havs fanns de i flockar med hundratals djur, som stora stim. De uppförde sig nästan som delfiner och följde efter båten. Segelbåtarna Zorana och Chapter Two rapporterade bägge, att sälar nappat åt sig fisk från deras fiskelinor. Vi var de enda som lyckades bärga två fiskar åt oss själva. Jag läste i den lokala tidningen ‘The Namibian” (som kostade motsvarande 3 kr!) att det finns uppskattningsvis 1.2 milj sälar längs kusten. Inseglingen till Walvis Bay var spektakulär – vi rundade en fem sjömil lång sandudde med tusentals sälar, kryssade mellan ankrade fartyg och några plattformar, för att slutligen ankra utanför Walvis Bay Yacht Club.
Walvis Bay är inte mycket att hänga i granen, men vi fick några fina kalasdagar med sydafrikanska vännerna Tracy och Dale, de som vi firade jul med i East London. De seglar som crew för Arne, en väldigt snäll och trevlig norsk-amerikan!, och är på väg till Västindien. Lika kul som det är att vara tillsammans, lika sorgligt är det att skiljas åt.
Vi har haft en intensiv skolvecka för att komma ikapp, men i morgon tidigt kör vi iväg mot nationalparken Etosha i norra Namibia för att campa några dagar. De mer välbeställda seglarna har förordat att man hyr en fyrhjulsdriven bil, detsamma säger även många turistguider här, särskilt eftersom det är regnsäsong, och i år regnar det mer än det brukar. Vi velade länge och väl, men vi är trots allt budgetresenärer, så vi har hyrt en vanlig bil, och får väl begränsa oss till vägar av lite bättre kvalitet. Jag fick just en sms-uppdatering från några seglarvänner som kom till Etosha idag: “Nice and green, lots of animals and the roads are good and dry” …!! Yes, vi kommer!
Vi lämnar Caminante för ankar, alltid lite lurigt. Men väderprognosen är god och de andra segelbåtarna håller ett öga på oss. Zorana hyrde en boj, men de vaknade upp sex på morgonen på grund längst ner i viken, full kalabalik. Kättingen hade gått av, den visade sig bara vara av 3 mm rostfritt. Dimensionerad för en jolle!
Tina, 23 februari 2017, Walvis Bay, Namibia