På Ekvatorn
Vi har varit till havs en vecka nu, sedan vi lämnade Jayapura. Vindarna har växlat och hållit oss sysselsatta med ständiga segelskiften: Bidevind, slör, plattläns stiltje och rak motvind. Hit och dit, men nästan alltid runt 1-4 m/s i styrka, så det gällde att sätta alla segel ur vår stora “garderob” och trimma väl, men det får erkännas, att ibland har vi startat motorn och tuffat på lägsta fart när vinden dött ut helt. Det har varit en timme då och då. Inte så sugen på att starta processen att köpa diesel igen, det var lite krångligt, så vi seglar för minsta vindpust..
I morse passerade vi ekvatorn norrut, N för norr, och om några minuter byts riktningen tillbaks från N till S. Ska man ha alla fem seglen uppe, så måste den gällande vindriktningen vara mellan 115 och 150 grader, räknat från fören. Således får vi kompromissa med kursen till fromma för farten, som nu, när vinden kommer strax akter om tvärs. Alltså går vi 12 grader för sydlig kurs nu, annars får jag ta över den stora genuan i lä och ta ner lä-genuan, och då tappar vi mer fart än vad som kan vinnas med att hålla perfekt kurs. Våra kompisar i Nautilus, en Bennetau-45, är något snabbare än vi på lätt bidevind, medan vi är betydligt snabbare på alla undanvindar tack vare våra långa spirbommar och många segel. Men vi får så klart betala med betydligt mer arbete med segelsättningen, något som jag dock trivs bra med.
Det har varit otroligt mycket plankton i havet sedan vi kom till Nya Guinea. Tror det beror på näringsrikt bottenvatten som kommer upp när ekvatoriella motströmmen skapar virvlar när den gnids mot vattenmassan vi befinner oss i. Ofta ser vattnet ut som rena soppan av djur och växter som tar sig upp till ytan, medan den djupblå färgen och klarheten syns där inunder. Ibland kommer hela dagar av grönt vatten när vi seglar förbi någon av de stora floderna som strömmar ut inifrån djunglerna och bergsmassiven här på Nya Guinea, den enorma ö som ständigt skymtar i söder. Mycket fågel, fisk, delfiner och ibland valar syns ofta, väl närda av plankton i detta näringsrika hav. Varje natt sover ett gäng sulor i fören och till min förtret ibland även på vindflöjeln i masttoppen så jag inte kan se hur jag ska trimma seglen. Också tärnor och noddytärnor övernattar hos oss, men de väljer att sova i aktern. Jag har lärt barnen fånga de halvsovande fåglarna, så att de ska lära sig umgås och handskas med dem, men sulorna är så stora och har så skräckinjagande näbbar, att dem har barnen inte vågat röra ännu. Ofta ser vi stora tonfiskar som hoppar och idag passerade en flock grindvalar, lojt vältrande genom vattnet. Delfiner ser vi varje dag, det finns flera olika arter här. Eftersom vi fortfarande har frysen ganska full med fisk och hummer har jag inte fiskat på ett tag nu, men det brukar i alla fall inte nappa när vi seglar långsammare än fem knop.
Varmt är det såklart här på ekvatorn, särskilt när vinden är så svag som nu, så det blir många duschar varje dag och en del trimmande för att rikta in vindfångarna mot den svaga vinden eller pyssla om fläktarna nere i båten. Några gånger per vecka gör vi en liter yoghurt från torrmjölk, startad med en sked från förra batchen eller från en sparad liten portionsförpackning. Sedan vi kom till riktig tropikvärme har vi fått ändra receptet och ta mindre varmvatten i yoghurtkärlet. Det ser ut som en glasstermos, men istället för is och salt i ytterkärlet, ska det vara kokande vatten som bara når en liten bit upp på kärlet med den blivande kulturen. Principen är att det behövs fem timmar vid 45 grader för processen och eftersom yoghurtberedaren är tillverkad för Nya Zeelänsk temperatur, krävs lite justering nu när rumstempen är 32 grader. Resultatet blir perfekt och påminner om grekisk yoghurt. Fast och fin, men tricket är att ha 3 dl mjölkpulver till en liter yoghurt, så vida man nu gillar den matiga stilen. Också bakning går galant i värmen. Bröden jäser så det knakar. Annat var det när vi seglade i Patagonien i Chile på förra långresan, när vattnet bara var 8 grader. Då fick man ha degbunken över kaminen eller i diskhon med lite varmvatten, men ändå gick det segt med jäsandet.
Gustaf 14 GMT 27/11-15 00-00’S 132-00’E