Ny ankarplats
Vi seglade lite över 40 sjömil i dag. De första timmarna gick det undan, men allt som dagen led, mojnade vinden till under tre m/s, och när vi till sist startade motorn och ankrade bakom en öde mangroveö var det kav lugnt. Vi badade en god stund runt vår ankrade båt, innan vi i skymningen tog ner mesanseglet som hängde orörligt.
När vi låg där och badade njöt vi åter av solnedgångens stillhet och dess härliga färgprakt. Solen gick ner som ett lite tillplattat rött klot i en obruten havshorisont. Den sista skärvan soldisk förvandlades till blågrön under de allra sista sekunderna. Vi fick se den gröna flashen! Detta avnjöt vi, simmande i det lugna havet. Ett minne man bär med sig länge.
Som sagt består de flesta öar av mangroveskog här. Edast då och då syns en sandstrand. De är mest som små skär, 100-200 meter ungefär, förutom den vi ligger vid nu som nog är två kilometer lång, men ganska smal. Efter att det blivit helt mörkt, då vi höll på med lite kvällsskola med barnen, kom en liten öppen fiskebåt in i skydd av ön och förtöjde i mangroven. Vi hade knappt något ljus tänt som syntes utåt och deras båt var helt mörk. Det var bara deras lilla encylindriga dieselmotor som avslöjade manövrarna, samt några lugna ord på spanska där borta, ett par kabellängder från oss. Kanske har de lagt ut flytnät eller långrevar som ska vittjas senare i natt eller tidigt i morgon. Kanske får vi kontakt med dem i morgon. Blir spännande!
Det är overkligt tyst när man sticker upp huvudet ur båten. I vanliga fall kluckar vågor eller också hör man ljud från land eller från vinden, men här är det dödens tyst. En ovanlig känsla.
Gustaf 00.01 GMT 21 nov 2013 pos 20-37.04’N 78-06.13’W