Mot Cocos Keeling.
Tre underbara veckor på Christmas Island med många vänner runt oss, ständigt lokala barn ombord, som vi leker spännande lekar med i mörkret i båtens inre, eller gungar, medan de skrikande sitter på den fender som hängts från nocken på en av spirbommarna, tio meter över havsytan. Många lass pannkakor undfägnas dem, medan vi skämmer bort föräldrarna med kanelbullar. Sista kvällen, i lördags grillade Allen för oss, medan Tina var ute på “damernas”, med bl.a. alla skollärarna. Lille Daniel, som blivit bästis med Karin, var väldigt hängig när vi signalerade farväl med sirenen söndag förmiddag, och satte av till havs.
Vi möttes av ett vildare hav än vi sett på många månader. Passadvinden har tagit ordentlig fart nu, och vi har ständigt över 10 m/s. Vi fräser fram för bara revad genua och stor, ofta i 8 knop. Tre fiskelinor ritar sina raka linjer akteröver, och i går kväll hivade jag upp en rejäl guldmakrill, faktiskt lång som Lovisa. Den har vi gjort sushi och annat gott av, då hungern satt in, med jämna mellanrum, under det sista dygnet. Vi är vid friskt mod samtliga, även om allas magar fysiskt påminns om livet ombord på ett skepp som rör sig som en vild springare. Bara Karin har hittills offrat till Neptun. Nyss lekte barnen med en trött noddytärna som vilade på däck, och nu senast läste vi högt ur “Sagan om ringen”.
Gustaf 9 maj 2016 på 10-35’S 102-02’E