Magsurf
Prognosen lovade god nordostvind för i går förmiddags så vi lättade ankar tidigt och slörade ned till den sydligaste av Galiciens fjordar, Ria de Vigo. Vi fick följe av delfiner, det är skoj. Vi har faktiskt sett delfiner nästan varje dag här i Spanien. Det var öresvin på förra ankarplatsen som hoppade ibland och här var det vitsidingar som följde oss. Men segelfarten var lite för god för att det skulle vara lönt med makrillfiske förrän precis på slutet.
Vi ankrade vid Enseñada de Barra i fjordens nordvästhörn. Till vår förvåning var flertalet av de människor som strosade förbi längs stranden nakna, så tog seden dit vi kom och ägnade eftermiddagen åt att surfa på vågorna i bara mässingen. Det är ju för skoj med magsurf i all sin enkelhet även om man ibland blir ganska sandimpregnerad. Det är nu såpass varmt i vattnet att det går bra att ligga i bra länge. Både Lovisa och Karin kan nu simma på djupt vatten utan puffar och Lovisa simmade ett varv runt båten före lunch.
Vi är fyra svenska barnbåtar här. Förutom Caminante ligger Elin, miss My och Littorina här. Det är smidigt att vara flera båtar när man ska in och ut med gummibåten i bränningarna. De två andra båtarna som ankrade här igår flippade båda med sina gummibåtar i surfen, den ena hade elmotor på och Kalle hjälpte dem söka efter sitt sjunkna batteri. Man lär sig snart att stanna innan vågorna bryter på vägen in, och där vänta in ett lägligt tillfälle att gå iland. Och på samma sätt när man går ut får man vara snabb att ta sig ut när det är lugnt för att sedan vänta in eftersläntrare på två meters djup.
På kvällen samlades vi i Caminante och hade knytkalas. Det var skoj! Det var nio jämnåriga barn som sprang runt här och busade och tjoade, och mycket god mat att glufsa på för oss som är för prydentliga för att leka jage. Det pratades mycket om strategier för fortsatt segling söderut. Littorina vill gärna sträcksegla härifrån till Graciosa på Kanarieöarna och Elin är också inne på det spåret. Vi tänker nog mer att inte planera så mycket utan ta seglingen som den kommer. Är det bra vindar passar man på, men är där ingen vind kan man alltid komma söderut på sjöbrisen dagtid längs Portugals kust även om det går lite sakta och kräver god utkik för flytgarn och fiskebåtar.
Tina är inte så sugen på Funchal i Madeira denna gången eftersom man får ankra bra långt ut från en ganska stökig hamn och hon minns det som rulligt. Jag minns att senast fick vi släpa roddbåten över oljesaneringslänsar som spärrade pirinloppet var gång vi skulle in och ut ur hamnen. Det var en spännande balansakt! Det är kanske inte så lätt med barn. Däremot är PortoSanto 30 sjömil norr om Madeira ett trevligt ankarställe även om vegitationen är torrare och tråkigare där. Återstår att se.
/Gustaf 7.50z 20/9-2012 42-15.49’N 08-51.32’W, Eneñada de Barra i Ria de Vigo