Halloween på Kalas-båten Caminante, Curacao
Tina diskar energiskt, men det mesta har vi fått undan. Lugnet har lagt sig och barnen sover.
Vi har just haft Halloween-party ombord tillsammans med amerikanska Daphne och australiensiska Bayamee. Hela dagen lödde vi och byggde vi kalaslampor och gjorde dekorationer, utklädnader och lagade mat. Barnen har sett fram emot den utlovade festen en vecka minst och det blev väldigt lyckat. De tre Daphne-flickorna var utklädda till romerska gudinnor, Lovisa var häxa, Karin zombie, Tina pumpa och jag var en hårdsminkad dödskalle. Men läskigast var lilla Darien som var en långhårig bloddrypande barnvampyr, som fick Karin att backa av skräck. Karin undrade sedan hur Darien fått håret att växa så fort…
I lördags var vi hos Travis från trimaranen Piragua på 27-årskalas. Hans familj har ett fantastiskt party-hus vid vattnet och femiototalet gäster spelade biljard, pingis och dansade. Som vanligt mötte vi trevliga människor som rotat sig här på Curacao. En var tandläkare och författare, en flygmekaniker och en tredje var kemist/uppfinnare som tagit fram en metod för linsslipning vilket inbringat väldigt mycket pengar. Men fast han var över 60 år och rik som ett troll kunde han ändå inte låta bli att vara västra Karibiens proffsigaste watermakerbyggare.
Svenska Corinne med Johan och Liselott ombord seglade ut ur vår värld i morse, på väg mot Antigua för att återuppta sin kite-surfning. Också med dem har vi kalasat med bjudning och returbjudning, och dansat till fyra på morgonen.
Mellan kalasen har vi fått lite byggt på båten. I går och i förrgår byggde jag ett nytt teak-bord på akterdäck i sextumsplank vi köpt på Trinidad. Vi har till sist fått ordning på vår bångstyriga ICOM-AIS. Den har garanti-reparerats flera gånger och jag tror skälet till haverierna varit att dess VHF-antenn varit jordad i sitt antennfäste i masten/skrovet vilket givit en jordloop till matningen. Nu är antennen satt på en stor isolator jag byggt och vi hoppas på bättre lycka framöver…
Vi har också varit flitiga med promenader i området och har gått tre-fyra timmar nästan varje kväll i olika riktningar. Tidigare har det inte alltid varit så populärt att dra med barnen på långpromenad och vi har fått muta med god matsäck, men nu har de börjat uppskatta knatandet mera.
Tina var ju hemma och hälsade på i två veckor när jag var ensam med barnen och då passade jag på att vara lite extra energisk med skolundervisningen, vilket gav en puff framåt. Särskilt läsningen med Karin har varit framgångsrik och hon läser ganska bra nu. Lovisa är så långt före sin årskurs så det är svårt att vara sträng mot henne, men vi jobbar på och hon skriver någon liten uppsats varje dag och har lite matte och vi har oftast en lektion med SO- eller NO-ämne på eftermiddagen. Fysik och historia är favoriterna och vi har just kommit till Caesars kamp mot makten i det gamla Rom. Jag tycker det är jätteskoj att repetera Assyrier, Babylonier, Persier, Greker, Maccedonier etc. Men nu när Tina är hemma styr hon upp allt skolarbete som jag egentligen borde gjort, så jag får skruva på båten denna veckan istället.
Ankarstället vi ligger på är en mycket skyddad och väl förgrenad vik. Absolut inga vågor och här är lugnt och fridfullt. Ja, jo föresten… Satt uppe sent och läste Greve Dracula häromnatten. Klockan närmade sig tre och stackars Lucy hade återigen blivit lurad fram till fönstret av greven i form av en fladdermus som sög ut blod och liv ur halsen på den stackars kvinnan. Hon hade då redan börjad visa tecken på att börja förvandlas till vampyr! –Då.– In i båtens beckmörker flyger en stor fladdermus rakt mot mig men vänder när den kommer in i ljuset och försvinner genom den svarta korridoren till barnens hytt. I tre nätter upprepades denna fladdermus-attack. Inte bara för Lucy utan även ombord Caminante. På Travis kalas frågade jag om de varit med om detsamma och jo, det är fruktfladdermöss som dras till lukten av bananerna och ofta ser man bitmärken på frukten på morgonen. -Vampyrfladdermöss då? -Nej bara på fastlandet lite söderut, men de är så små så de biter en mest i kanten på näsborrarna och öronen och så, halsen ibland, bara om de kommer åt.
Gustaf 05.20z 1 Nov 2013 Spannish harbour, Curacao 12-04.67N 68-51.46W