Lågt tempo ombord.
Vi har varit tio dygn här i Valentia. Inte har de många soltimmar här, mest har de mulet och duggregn. En nordlig kuling har vi hunnit med också. Vi letar efter 24 timmar med västliga – sydvästliga vindar i veckans väderprognos för att segla norrut, men vindarna snurrar – eller så är det vindstilla. Men egentligen vill ingen av oss åka härifrån just nu! Jag är urtrött på att segla, och vi har det alldeles för bra för att vilja byta ut livet här. Vi sover tio timmar varje natt. Gustaf och barnen tillbringar gärna dagarna med att elda i kaminen, pussla och läsa böcker. Inte blev heller intresset att dra iväg bättre av att vi hittade gratis internet. Vi har tillbringat tid med Brida, hennes föräldrar, samt sonen Emmett, och ungarna har lekt med Emmetts kusiner. Här finns en stor lekplats och lummiga trädgårdar, en fantastisk second-hand-bokaffär, och vi kan använda båtcykeln varje dag. Idag tog vi med oss en matsäck och gick en lång promenad längs en smal, lummig landsväg till fyren på Valentias nordudde.
Vi kämpar med att anpassa oss till kylan. Första problemet var att vi saknade alla slags kläder för kallt klimat. Brida körde oss till Cahersiveen ett par kilometer härifrån, men där fanns nästan inga klädaffärer. Irländare tycker att det är sommar nu, de vill bara ha tunna kläder, så jag fick gå igenom säckar med så kallade “vinterkläder” längst bak i en secondhandaffär, för att leta upp tröjor och mössor med lite ylle i.
Vi är så frusna jämfört med folk här. De går i shorts och T-shirt och badar i hamnen, medan vi eldar i kaminen konstant dagtid. Lovisa och jag har ofta ont i fötterna, det är som om fötterna inte är vana vid skor som klämmer på sidorna. Gustaf i sin tur går runt i sandaler, han blir alldeles för varm om fötterna, de kokar över av värme säger han. Han övningsgår varje dag i sina skaviga, “vanliga” långbyxor.
Igår kom irländska tullen och kollade båtpapper. De letar egentligen efter knarksmugglare. Men vi hade barn ombord och höll alldeles för lågt tempo för att falla i kategorin “misstänkta”. De berättade om ett fiffigt sätt att smuggla in knark idag, dykare svetsar fast torpeder fulla med knark under stora fraktbåtar, kapten och besättning helt ovetande. En sådan torped som kommit loss, flöt iland på Irlands västkust för ett tag sedan.
Tina, 2 juli 2017, Knightstown, Valentia, Irland