Djurliv högt och lågt
Vi har seglat ett dygn mellan öarna i Galapagosgruppen och har nu bara 25 sjömil kvar till vårt ankarställe på Isabela. Även om vinden varit ganska usel för segling, har det varit en mycket fin seglats. Inte bara för farten och fartfräsandet bakom båten, utan för djuren!
Det har varit massor av jättestora manta-rockor som ibland hoppat högt över vattnet. När man ser dem på långt håll tror man att det är två hajar, för de har ständigt vingspetsarna ovan vattnet, precis som två hajfenor, men lite uppifrån ser man den korta och breda rockan i all sin prakt. Ibland är “hajfenorna” slappa och kommer bara upp tillfälligt. Då är det framlabbarna på ett sjölejon som vältrar sig i vattnet och som sen sticker upp huvudet och tittar på oss med klara ögon. Ibland glider vi igenom enorma stim med vackra maneter som kommer lika snabbt som de försvinner. Men vanligaste fräsiga synen är de hundratals stora sköldpaddorna, som i sista stund dyker undan framför båten. Vanligen rör de sig ganska sävligt i vattnet, men när de ser båten får de alltid väldigt brått att simma nedåt, mot tryggheten.
Från masten såg jag en hammarhaj som simmade i ytan bredvid båten och tog sig en titt på oss, och medan jag sov middag tittade de andra på en stor simmade val, som nyfiket tog sig flera varv runt oss, av beskrivningen gissar jag att det var en knölval. Bland fåglar har vi haft havslöpare i massor runt oss. Det är små stormsvalor som trippar på vattnet med sina fötter och fiskar saker i ytan. Vi har också haft pampiga fregattfåglar som kretsat runt våra master medan tonfiskar parhoppat ur vattnet! Och så fick vi ett rejält napp på kroken! En 16 kg wahoo som var ganska bökig att få upp på däck och sedan få filéad. Nu är frysen full, så får vi mer stor fisk blir det till att skänka bort den när vi kommer iland.
Jag har stått i masten i timtal för att titta på alla sköldpaddor och andra djur. Jätteskoj! Kjell säger att det är som att besöka en djurpark, och det håller jag med om. Ständigt något roligt på gång. Vad sägs om den halvgenomskinliga badrocks-skärps-masken som man då och då ser simma vid ytan? På natten blixtrar det ibland från djupet av stora, okända djur. Vad kan det finnas där nere?
Vi badade länge och väl efter båten, hängande i badstegen. Barnen tjöt av skratt. Inte så kallt som ryktet påstått. Oj, vad det växer långhalsar på skrovet förresten. De har redan blivit två centimeter stora på den veckan vi seglat, och nu har vi fått en riktig päls under vattnet i aktern. Människan får aldrig nog – Nu längtar vi bara efter att få se lite pingviner, det ska ju finnas sådana här i krokarna!
Gustaf 12.40 31/3-2014 00-58S 90-34W